Stockholm, Sverige, juni 2014
Harry Anderson sitter på arbetet. Det är hektiska veckor på Försvarets Radioanstalt. Det har inkommit underrättelser att ett terrordåd (eller möjligen en olaglig demonstration) planeras på Stureplan i Stockholm. Harry är en av de tolv kunniga tjänstemän som är satta på den synnerligen viktiga uppgiften att manuellt granska trafik rörande Stureplan. FRA-datorerna väljer noga ut den viktigaste halvprocenten av alla mejl och SMS rörande Stureplan.
Just den dagen besöker Abdallah Ljungberg, sin morfar i södra Marocko. Som vanligt är telefonlinjerna nere i denna avkrok samtidigt som det nybyggda mobilnätet fungerar fint. Han SMSar sin storebror hemma i Stockholm, de skall fira broderns 30-årsdag med ett gäng någonstans ute på lokal.
Stureplan när?
Svampen fre 8. Vi kommer att fira fett. Det blir en fest alla snackar om i flera år.
Harry Andersson är precis på väg att trycka ”Radera” när ett meddelande till blinkar in på skärmen.
Förresten har Mehmet berättat om de tunga grejjerna han fixat från Tyskland?
Harry Anderson rynkar på näsan betänkligt. Han kan ju inte veta att Mehmet al-Hafez extraknäckar med att importera discoanläggningar.
Jag vet perfekt!
Nu är Harry inte lika säker längre. Han vill ju så gärna göra rätt. Det är säkert oskyldigt, men tänk om grabbarna planerar något. Det vore hemskt att göra fel. Harry markerar meddelandena och trycker ”Analys”. Micke Östling på analysavdelningen gillar att jobba effektivt. Med några snabba knapptryckningar matchar han telefonnummer mot brödernas identitet. Undersöker några bloggar. Tydligen är bröderna intresserade av Palestinafrågan, typiskt araber tänker Micke. Okej, två Palestinaaktivister som planerar något stort på Stureplan. Troligen med tunga bomber. Och de tror att vi inte ser igenom sådant som ”en fest alla snackar om i flera år”. Bah! Han samlar uppgifterna och skickar dem till sektionschefen. Sektionschefen har mycket i inboxen, SÄPO får kolla dessa.
På mindre än två timmar finns en prydligt hopställd sammanfattning på säkerhetspolisens bord. Ett och ett halvt dygn kvar. Risken är kanske liten men när det gäller svenska liv är prioriteringen klar, här måste det säkra gå före det osäkra.
Fredag morgon, samtidigt som Abdallah Ljungberg landar på Arlanda, sker samordnade insatser mot de två brödernas och föräldrarnas lägenheter. Grannarna tittar uppskakat på. Tidningarna är inte sena. DN: ”Misstänkt om attentat i City”, AB: ”Bomb mot Stureplan stoppad”, Expressen: ”Bröderna planerade massaker”. Den omedelbara risken är avvärjd. Stureplansfolket är åter tryggt.
Efter tre dagars undersökningar konstateras att familjen Ljungberg är goda och skötsamma medborgare. De skall släppas omedelbart. Förhörsledaren är ödmjuk nog att be om ursäkt för felbedömningen som inträffat på grund av otursamma omständigheter.
Abdallah, kommer till kontoret och finner sitt skrivbord är tömt. Chefen meddelar honom om ett besparingspaket. Storebroderns flickvän, som läst Aftonbladet, har lämnat ett meddelande på telefonsvararen. ”Jag är ledsen. Jag vill tro att du är oskyldig, men allt känns så himla obehagligt. Det är bäst om vi inte ses ett tag. Snälla ring mig inte. Kram.”
Väl hemma i lägenheten finner Anders och Miriam Ljungberg att polisen inte låst lägenheten. Den är barskrapad, möbler, bankdokument, dagböcker och familjefoton. Inte en tesked finns kvar. Försäkringsbolagets svar är kort: ”Inget våld mot dörr eller lås kan konstateras. Försäkringen täcker ej grov försumlighet.”.
En parlamentarisk utredning tillsätts. Denna kan enigt konstatera att ”Ett visst övergrepp har inträffat, men då synnerlig hotbild förelegat, kan procedurfel ej konstateras. Felprioritering har ej skett.”
Pling-plong länkar: Intressant Stekare FRA FRA-Lagen Övervakning Integritet
”Han vill så gärna göra rätt” – ja, däri ligger den stora faran.
Ser fram emot att följa livet från insidan av kablarna!
Haha, det här var kul! Ser med spänning fram mot flera rafflande avsnitt i följetongen ”landet i FRA-lagens tidevarv”.
Ha det gott!
Tack V. Jag har kanske lite mer på gång…
[…] [Urspringligen publicerad här] […]
[…] Eller hela storyn… […]